Long drinks pride drinks

Mina ögon svider. Jag antar att det är för att jag både är trött och har tittat under vatten de senaste...4 dagarna bakåt.
En äcklig hetta har skirat över landet och det finns inga andra alternativ än att ligga vid poolen eller stranden och genom jämna mellanrum ta sig ett bad. Att spatsera kring i stan och kanske köpa in något nytt till livet, träffa vänner eller kolla på ny säng är inte att tala om. Det är onekligen så att jag skulle rinna bort under dagens gång.

Jag kan tänka mig de nissar som fortfarande inte fått semester, eller som kommit tillbaka från semester; går runt med långbyxor och renborstad kavaj för att inte komma shaskig till jobbet. När de väl kommer till jobbet är det inte en kostym som de har på sig utan en simdräkt: genomdränkt och en fin svettrand i stjärten. Svettkristallerna frodas i pannan, och ni vet när folk svettas vid hårroten och ner. Håret från mina armar står när jag tänker på det.
 Nä tackar vet jag som bor lite avskilt och inte har jobb än som bara kan gå ner när det behagar.

Just det, ni vet pride. Pridefestivalen. Absolut Vodka har ju lanserat en snygg "Limited-edition" flaska som har alla regnbågens färger på den. Den är fin. Den vill jag ha. Den ska jag nog köpa imorgon och koka ihop en svalkande drink där vid 1800-tals canapén.

Sur lägenhet

Sådär. Nu är jag hemma bland busslinjer och massa tågrälsar igen. Jag kom hem igår till en lägenhet som luktade surt och fattade inte varför. Sedan fann mamma anledningen. Leo hade glömt kvar en äckligt kastrull med spagetti i som luktade fan, och som hade fått små flygvänner över sig. Hur ska han någonsin kunna ha en egen lägenhet då han sprider himmel och jord överallt?

Jag funderar på om man ska köpa en sån där ny Ipod. Video? classic? nano? 3rd generation? voj.

Huskur eller nått?



Jag vet inte. Vad tycker ni? Är det snyggt? snyggt med nått blodutgutande skit på hakan?.
Jag har faktiskt aldrig varit med på maken att ett sugmärke skulle kunna uppkomma på hakan. Såklart inte utav sig själv. Men att en person ens lixom får för sig att HAHA där ska jag suga.... på hakan. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag sitter här och ska snart tillbaka till jobbet. Jag kommer tillbaka till jobbet med ett stort blått/lila...ja, på hakan, och det hade jag inte när jag gick. Vad ska jag säga? " Nä hehe jag dammsög och typ ramlade typ och så OJSAN hamnade munstycket på hakan lixom jusste så vare mh". Jag ska vistas inför några tusen pers och jag orkar really really not inte besvara folk när dem frågar. Jag vet inget om sugmärken och hur dem kan försvinna etc etc osv för jag har kanske haft två i hela mitt liv pga av att jag hatar dem. Så.. finns det nån snöbolls chans i helvetet att man kan få bort det här med ja...nån simsalabimkräm eller  huskur? eh hjälp snälla :(.

Damn you Leo, damn you med en stör.

Musar och bärfisar

Mus i painrichen!. Här har vi då alltså en liten familj som fått en petie proteintillökning till frukosten. En fin sommarmorgon i Båstad skulle det ätas mycket och bra med frukost. Men det tog stopp när baguetterna skulle in i ungen. En mus togs på bar gärning.

Detta erinrar mig om en gång i lågstadiet, när det var lunchdags i våran pyttelilla och bajsbruna matsal. Den dagen serverades det pannkakor med sylt, och som vi alla vet så älskar alla jävla ungar det och det finns ingen hejd. Och jag var inte sämre jag, nej.  Så jag tar mina pannkakor med iver och slänger på massor med sylt. Jag skär i maten , stoppar in det och tuggar, tuggar med belåtenhet och tjockhet. Jag gör det igen. och igen. Och igen..... men...denna gång stannar jag upp och funderar lite på vad det är jag tuggar på. Jag letar fram det hårda jag råkade bli varse om i munnen, och spottar ut det på bordet. Där mitt framför ögonen på mig ligger det en bärfis, en sån här sjukt äcklig sak som är stenhård och grön. Jag blir ledsen och går fram till mattanten och skäller ut henne och jag ber om ny sylt. Men jag fick ingen. Den gamla haggan med skägg och grått hår. Hon spottar fram att "om vi ger dig vill alla andra ha". Sedan dess har jag nästan inte ätit denna maträtt när den har varit i skolan.


Hög tid.

Nu ligger det ungefär 15 döda flugor på golvet. Jag och Leo har haft lajbans och sprungit runt med en elektrisk flugsmällare och gett dem stötar så att de får fnatt och snurrar och sedan börjar ryka. Det kanske låter lite sadistiskt, men dem retar gallfeber på mig. De kommer i svärmar och de snurrar vid ens öra när man sover/ska sova, och sedan på dagen när man sitter i lugnan ro så kommer de, de där små flygande svarta bajskluttarna och stör. Stör mig i allt. Så vi har samlat ihop dem i ett litet hörn på golvet..................woup titta där dödade jag en igen. 16.

På söndag är det hög tid att styra sin kosa hemåt. Hem till Stockholm. Hem till lite liv. Även om det stressar mig som inget annat. Men denna tystnad har gjort mig smått gálen i pallet, och att vetskapen om att man är i stort beroende av ens moder om skjuts överallt, att inte har den friheten med buss, tub eller pendel, smular sönder mig lite. Sure sure, jag gillar stanken av grisbajs och sådant. Men nej. Bussarnas etanol är mer lockande.


Oh its sooo..

Nu är jag hemma från rundan där ute där regnet faller, och Leopold har gjort te åt mig. Grönt te med mintsmak, det är gott, faktiskt. Vi sitter här i mörkret med tvn stängd och med två datorer i lovarna och låtsas som att vi inte alls har några befintliga datorer här och att vi sitter framför kakelugnen och värmer varandra genom att sitta på ett sånt därn't björnskinn på golvet med en ruggad matta över oss, med blött hår. Men...så är det tyvärr inte. Mest för att kakelungnen inte har blivit sotad på ett tag och inte fungerar OCH att vi inte äger något björnskinn. Han sitter med sin beiga jacka upp över huvet och klagar på denna sommar som bara tillför dåliga dagar i stort sätt. Eller dåligt väder, vill jag väl påstå.

Nu sitter jag här dock med mitt mintte och blåser det kallt medan jag tittar på hans prilla som är påväg ner från hans läpp. Borde skjutsja upp den.
Godkväll.


Leo vid sandviken


Flugornas skit

Jag vill bara svära och svära och sticka upp en solhård baguette i en ko!!!!1!! Jag fullkommligt svider mig till döds när jag skriver och skriver ett inlägg så att fingrarna förblöder. Och när jag väl ska publicera det, så försvinner det. Det försvinner som att det aldrig har funnits förut. Jag river loss en tova från håret för att jag var dum nog och sa till mig själv: inte behöver jag kopiera det nu, inte. Men nej, ikke, nej. Jag blir retad hål i huvud när sådant här händer och...fan. Det svider i ögonen. Nu går jag. nu går jag ut och går i detta oväder och så får vi se vart ovädret tar mig.
hejdå...









hejdå


Nerbajsade julgranar

Än så länge i Norrland så är allt frid och fröjd. Första dagen här började bra. Jag säger bara det, second hand butiker här  uppe i skogarna fungerar som riktiga second hand ska; förnedrande billiga priser på allt. Jag har fyndat en gammal systemkamera med 5 st medkommande objektiv, blixt och stativ, för endast 498 kr och en Mamiya för 30. Är det inte lite undreligt skrattretande? och båda är helt intakt.
Annars idag har jag badat med kläderna på och doppat mina kakor i kaffe.
Och nu är det stor dags att gå ut och klippa gräset; på med stålhätta och ut och göra görat.

stekar och såsar

Nu var det något nytt här.
Sedan sist jag skrev något som verkligen ger något till detta samhälle, har det hänt mycket. Igår te.x hade jag ett filmteam (House of radon) med mig på mitt jobb och filmade det jag gick runt och donade med. Jag är fotograf på klubben ACE och de skulle göra en dokumentär om nattliv (inte just specifikt om nattliv- uteliv  med att festa och så, utan en hel cirkel med bajsmän som suger upp din skit och piss på natten och sjukhem) Det var dock sista gången jag jobbade på ACE för ett bra tag framöver. Nu åker jag till nordligare breddgrader och sätter händerna i jobbgöra som en hederlig vanlig människa som serverar kaffe uppe i norr. Det kan bli trevligt, tror jag nog. Folk har frågat mig om jag ska rensa älgar och sånt därn't. Och vem vet, kanske jag gör det. Kanske jag skjuter mig en älg och gör iordning en stor och saftig stek med bunsås och potatis! gött.

Just nu är jag barnvakt åt pojkvännens lillasyster Celia. Och det är lugnt, så lugnt,  inte ett ljud gör hon ifrån sig. Man kanske vågar skaffa barn iaf...


Det stiliga filmteamet, yes!

RSS 2.0